-
Man hoppas för en sak, man kämpar för en sak, man briner för en sak, men ingenting blir som man vill!
vi byggde upp något fint men det rasade samman lika fort.. det var verkligen något jag ville, du var verkligen något jag ville ha, vet du varför? jo för när jag såg på dig, när jag kysste dig, när jag var mig dig överhuvudtaget så mådde jag verkligen bra! Du gav mig en annan syn på livet. Du fick mig att öppna ögonen och se att allting blir inte som man förväntar sig men att man alltid kan se något posetift i livet. Men vart finns det posetiva i dethär? Jag försöker att blika framåt, tänka på något annat men mot kvällen när jag sitter i min ensamhet då kommer alla dom där minnena upp i mitt huvud. Vår första kyss, alla gånger vi bara kramats, alla gånger vi sagt till varandra att jag älskar dig och att du älskar mig, alla gånger du tagit mig i handen, kollat mig i ögonen hållt om mig och kysst mig. Kan vi inte bara försöka på nytt? Jag vet att vi försökt många gånger, men utan chanser vad skulle vi vara idag?
Du var och är verkligen en fin person och jag bryr mig inte om det vissa folk säger och tycker om dig. Det är sånt vi kan dela tillsammans som betyder något, inte vad du gör eller vad du gjort! Jag är inte bered att ta ett kliv framåt för jag vet att jag fortfarande är kär i dig! Jag vänat och väntar på att det kanske någon dag kommer en ny chans. Jag vet aldrig säkert att det gör det, men man ska aldrig sluta hoppas! Du är verkligen fin. Du är en sån kille som jag vill ha, du har allting som en kille ska ha. Jag vill aldrig glöma det som vi har haft tillsammans, jag vill ha tillbaka det här och nu för det vi delade var något fint, det var vackert överallt! Det var du och jag emot alla andra, och du fick verkligen mig att känna mig värld. Du sa att du älskade mig, var det snat? Vissa männskor bara tar för givet och tror att ''hej jag är 13 år och det här kommer att håla hela livet'' men jag har lärt mig att inte tänka så. Jag har lärt mig att vi är bara 13 år, vi kommer inte håla livet ut men jag hoppades på ett längre tag! Det är svårt att sitta och skriva ner vad jag känner. Det är jobbigt nog att bara veta att den killen som jag verkligen älskade inte älskade mig tillbaka på samma sätt. Att veta att jag inte var den tjejen som du ville dela något sånt som jag ville dela med dig. Att jag faktiskt bara var din kompis Emellie Branzell och ingenting mer. För det är väl så? Det är bara jobbigt att du inte längre svarar på mina mess. Jobbigt att inte kunna läsa texter från dig där du skriver att jag är allt du vill ha och att du älskar mig. Att veta att du inte känner samma sak för mig som jag känner för dig, att mina känslor inte blivit besvarade på det sättet jag ville att dom skulle blir! För mig är du verkligen allting. Du är den jag vill dela alla mina taknar och funderingar mer, den jag vill dela mina hemligheter med. Men att veta att det finns en annan tjej där ute någonstans som är bättre än mig, det är svårt. Det är svårt att somna om kvällarna för mina tankar bara yrar omkring inuti mitt huvud. Jag får aldrig en liten lugn stund. Det är verkligen hårt att älska en kille som inte älskar än tillbaka. Men jag ber för allting jag har att en andra chans kommer snart. För du är verkligen en superkille som jag är beräd att göra allt för. Jag skulle kina gå genom eld och vatten för att vinna din kärlek. För att få dela något vackert som vi gjorde med dig. Att få veta att det är mig du älskar att jag är den tjejen du vill dela något med. Säg mig, kommer det att hända någon gång eller kan jag ge upp, försöka våga ta ett steg framåt, försöka se dig som en vän och inget mer? är det så framtiden kommer att bli så småning om eller kommer jag få se mig i spegeln med ett leende och dina armar runt min midja, få känna dig andas i min nake igen och känna dina läppar mot mina? säg mig, hur blir det.. har jag en chans?
Kommentarer
Postat av: Isabel Enköpings Största bloggare ;)
Du har inte länka mig på min blogg dumma tjej ;(
Trackback
