-
känner bara att jag vill skriva av mig lite! Liksom lite allmänt vad jag tänker på just nu!
är irriterad på allt och alla just nu. Som tillexmpel, varför ska man dela med sig, ge saker, hjälpa till med saker när ingen annan gör de tillbaka när jag verkligen behöver det?
Varför är andra människor så elaka mot andra människor som inte gjort något ont. Varför klankar andra ner på människor som bara vill att någon ska upptäka att hon/han finns, för att hon/han kanske är trött på att sitta där själv, trött på att alltid gå själv, trött på att alltid få vara tyst för att ingen vill prata med henne/honom.. Varför ska vissa människor vara elaka när man lika gärna kan vara snäll och bli omtyckt på ett bra sätt då. Va är de för värld vi lever i idag? Varför får vissa gå till kuratorn när vissa människor känner att livet leker? Varför gråter vissa människor inuti sig medans andra skrattar? Så mycket frågot men så lite svar! Varför är de såhär?
dom säger att tiden läker alla sår, men de har gått så lång tid nu, klart man börjar tvivla? klart man tappar hoppet? klart att man slutar tro på var folk säger? Klart att man slutar lyssna när dom säger de kommer bli bra. Klart man bara vill sjunka under marken? Men är de klart att man ska behöva känna så? KLART att de inte är, men varför gör vissa de ändå? Jag ska förklara för dig! Vi lever i en ganska så oretvis värld där det finns två olika sorters människor! Den ena sorten, dom mår bra, har de perfekta vännerna, den perfekta pojkvänner, perfekta kläderna och den perfekta plånboken, även innhehållet, de perfekta livet helt änkelt. Den andra sorten, dom lever i ett helvete, har inte ALLA dom där perkefta vännerna, har inte alla dom där perfekta kläderna man skulle villa ha. Har inte de perfekta livet helt änkelt. Och då i den här oretvissa världen så klankar dom där lyckliga och perfekta människorna ner på dom där som inte är så lyckliga och perfekta! De kan va endast de där lilla ordet som, men fan vilken ful tröja! eller fan, kopper dom där skorna från brödet och fiskarna eller? kanske tillomed, men gud? har du inte råd att köpa nya kläder eller? de kan vara en sån där liten kort onödig mening som kan få en människa att känna sig så ful och konstig. Det kan gå så långt att dom börjar skada sig själv! Är de värt de?
Nej, de är de faktiskt inte. Jag förstår inte vad vissa människor tänker med idag? för inte kan de vara deras hjärnor dom använder när dom går ut för att såra någon annan! Oftast så tänker man inte på hur hårt de där ynkla meningarna kan sätta sig på en person. För vem vet? De kan ha hänt så mycket innan? hon eller han kanske blivit utsatt för mobbning tidigare, hon eller han kanske inte har de bra hemma? och då när man kommer till skolan texempel, går där rädd för att bli sårad igen. Kan inte bara någon vänlig människa komma fram ch prata med honom, henne? Jag menar, bara ett hej skulle göra så mycket! Jag vet det!
Jag förstår inte hur den människan som kom på de där ordet godhet tänkte med? för idag finns de nästan ingen godhet alls! De som finns är, avensjuka och hat. vi berättar hur vi hatar varandra hit och dit, vi snackar skit om varandra och sprider falska rykten för att personen ska bli mindre omtyckt. Och jag vet, att om vi alla bara kunde sätta oss ner, tänka till vad vi faktiskt håller på med. att vi SÅRAR en annan människa väldigt djupt. Är de rätt liksom?
Jag säger inte att alla vi människor är så, men en stor del. Och jag vet, jag vet! även jag har snackat skit, sagt taskiga saker, slagit till någon. OCH jag står upp för de, jag står för de jag gjort, men jag vet också med mig att de är fel och jag skulle inte gjort de. Men jag säger ändå till andra, att de är inte okej, precis som jag tänker efter för mig själv, de jag gjorde var inte okej för vi skadar faktiskt en annan människa, och vem vet? de kan sitta med sig hela sitt liv... så innan vi rent ut sagt öppnar våran käft, så tänk efter, va vi faktiskt är påväg att göra... för de vi gör de kallas för mobbning! och de är inte okej...
Kommentarer
Trackback
